Vegetarisk kost
Ordet vegetarian och vegetarism kommer mest troligt från det latinska verbet vegetare som betyder "giva impuls, giva kraft och hälsa". |
|---|
Historik
Frågan om att kosten skall innehålla kött eller inte är ingen ny frågeställning. Redan c:a 500 f.Kr ansåg Pytagoras att människan borde låta bli att äta kött. Hans anledning var av moralisk natur - kött smutsade ner och brutaliserade den mänskliga själen - menade han på. En senare ståndpunkt mot kött, som höll i sig ända fram till 1900-talet, handlade om föruttnelse. Då kött snabbt ruttnar utanför kroppen ansåg man att det även borde leda till inre förruttnelse.
Under början av 1800-talet växte intresset för vegetarisk kost igen. En av förgrundsgestalterna som förespråkade vegitarisk kost var William Lambe (1765-1847), en engelsk läkare som skrev en uppmärksammad bok om hur han botade sig själv från en långvarig och allvarlig sjukdom med hjälp av köttfri kost.
En annan stor förespråkare för vegetarisk mat var John Harvey Kellog (1852-1943), förfadern till frukostflingorna med samma namn, som föreläste om matens påverkan på tjocktarmen. Liksom vissa i tidigare generationer ansåg han att kött ledde till förruttnelse i tarmen, vilket var orsaken till en rad sjukdomar såsom kronisk trötthet, lever- och njurskador samt huvudvärk. Kellog's menade att fiberrik kost var botemedlet mot de tidigare nämnda sjukdomarna.
Max Bircher Benner (1867-1939), en annan känd vegetarisk förespråkare, tyckte att kosten skulle baseras på råkost ("levande föda"), dvs färska frukter, grönsaker samt fullkornssäd och mjölk. Benner blev speciellt uppmärksammad för den müsli han skapade, innehållandes krossad fullkornssäd, mjölk, honung, äpplen, nötter och citronsaft. Han förbjöd helt användandet av alkohol, tobak, kaffe och te.
Olika sorters vegetarianer
Det finns som ni läst ovan många olika skäl eller anledningar att bli vegetarian. Några av de viktigaste under 1800- och 1900-talet var religösa-, moraliska- eller hälsoskäl. Under 1970-talet blev många vegetarianer på grund av solidaritet med jordens fattiga befolkning. Ju fler människor som gick över till vegetarisk kost, desto bättre skulle förutsättningarna bli för mat åt alla, menade man. Men det är först på 1990-talet som det verkliga avståndet mot att äta kött, inte sällan med anledning av den dåliga behandlingen av djur som ett bredare intresse för vegetarisk mat ökat kraftigt. Det finns många olika typer av vegetarianer, vilka brukar grupperas beroende på vilka livsmedel som ingår i maten:Blandkost - kött, fisk, ägg, mjölk, vegetabilier.
Demivegetarian - fisk, ägg, mjölk, vegetabilier.
Lakto-ovo-vegetarian - ägg, mjölk, vegetabilier.
Laktovegetarian - mjölk, vegetabilier.
Vegan - vegetabilier.
Frukterianism - frukt som skördats utan att skada växten.
Mer information om vegetarianer och vegetarisk kost kommer snart!