Dietist frågor

En mamma till en dotter i tonåren som inte äter kött är orolig och undrar – Är det farligt att inte äta kött?

Hej!

Jag är mamma till en dotter på 13 år. Sedan ca 1 1/2 år tillbaka har min dotter bestämt sig för att välja bort rött kött, dvs hon äter inga däggdjur. Hon äter dock allt annat; rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt, bär, örter, cerialer, mejeriprodukter, ägg, vegetabiliska oljor, nötter, frön, fisk och kyckling. Att hon tagit beslutet att välja bort det röda köttet beror säkerligen delvis på att den mat som “jag” äter, och har gjort de senaste tio åren, är “köttfri”. Jag mår bra av den mat jag äter och när jag gjorde en näringsanalys på vårdcentralen för ett par år sedan, såg mina värden mycket bra ut (även B-12).

Nu har min dotter fått ta emot kritik ifrån en av sina kamraters mamma, som hävdar att barn MÅSTE äta kött för att få i sig ordentligt med näring, och ur alla näringsgrupper. Hon säger att hon minsann har pratat med en dietist om detta. Detta har gjort min dotter väldigt ledsen – eftersom det VERKLIGEN tjatas om att hon inte äter rött kött och hur dåligt det är varenda gång som hon kommer hem till den här familjen.

Självklart vill ju jag som mamma min dotter allt gott och väl, så nu undrar jag om det finns någon sanning i allt det här. Måste min dotter börja äta däggdjur för att få tillräckligt med näring för att utvecklas normalt och må bra? Och OM det nu är det “lämpligaste” att äta “rött” kött som barn, NÄR kan hon i så fall, utan risk, börja äta som hon egentligen vill?

mycket, MYCKET tacksam för svar!
/orolig mamma

Bim Åkers besvarar frågan från den oroliga mamman med en “Tonåring som inte äter rött kött”

Hej,

Tänk om vi ändå kunde få bestämma själva hur vi vill göra. I de flesta fall skulle det fungera alldeles utmärkt och förstås, i vissa fall är det bra att andra bestämmer. Framförallt kanske när vi är barn och inte riktigt funnit vad som är bäst för oss, då är det bra att ha föräldrarna som vägleder oss.

Det finns föräldrar som är veganer och som ger sina barn veganmat under deras uppväxt. Dessa barn växer och blir stora och detta utan att nödvändigtvis utveckla brister av olika slag. Veganmat är, som du säkert vet, då man tar bort allt animaliskt inkl ägg, mjölk, fisk osv. Nu krävs det kunskap för att leva på veganmat vill jag mena. Man kan inte under en längre tid bara ta bort allt animaliskt. Vi behöver finna tillräckligt mycket protein, vitaminer och mineraler i den mat vi äter.

Framförallt är det järn, zink, selen och vitamin B12 som kan sägas innebära risker när vi väljer bort saker på tallriken. Vi kan riskera att utveckla brister så småningom alltså. Nu är ju kroppen så uppbyggd att bristerna inte visar sig i första taget. Det kan ta år innan man märker en manifest brist. Därför är det alltid bättre att förebygga, ty om och när man utvecklat en brist är det tufft att ”komma ikapp” igen så att säga.

Oj, oj, oj, nu blir det mycket skrivet som svar på din fråga när jag egentligen skulle kunna säga, enligt mitt förmenande att din dotter absolut kan få i sig tillräckligt med energi, vitaminer och mineraler även när hon väljer bort rött kött. När vi är ”om oss och kring oss” och kombinerar och varierar maten så kan en vegetarian faktiskt äta mer näringsriktigt än en som äter blandkost. Det finns alla sorter alltså.

Ge din dotter en matlagningskurs i vegetariskt matlagning, läs om näringslära och experimentera med alla olika produkter som finns och du ge din dotter goda förutsättningar att växa upp och bli en pigg och frisk individ. Ta ett snack med modern tycker jag och be vänligt och bestämt att överlämna ansvaret för din dotter till dig och din dotter. Bekräfta att ni kommer be om hennes hjälp när ni behöver.

OM din dotter gör detta för att hon vill banta och kanske i framtiden börjar ta bort mer och mer i sin mat, då finns det anledning att reagera tycker jag. Som det ser ut idag önskar jag er båda lycka till med god köttfri mat.

Vänliga hälsningar Dietist Bim

Antalet kcal som man bör äta per dag diskuteras, ett genomsnittsvärde som man kan använda, samt tankar kring detta.

Hej!
Jag är en tjej på 19 år som blivit lite rund på senaste tiden och vill gå ner i vikt. Jag är 152 cm och väger ca 60 kg. Jag har fått höra att man som kvinna ska äta ca 1800 kcal när man inte rör på sig för att gå ner i vikt. Det verkar ju lite suspekt att alla kvinnor borde äta så mycket, någon som är extra lång/kort kanske borde öka/minska på den siffran för önskad effekt?

Har också hört att man ska ta sin vikt ggr 30 för att få en ungefärlig siffra, men jag vill ju inte väga så mycket som jag gör idag. Tar jag min målvikt hamnar jag på ungefär 1500 kcal, men då är frågan om jag kommer gå ner så fort som jag skulle kunna utan att bli undernärd om jag håller mig till det. Jag kan bli mätt på ganska lite/inte bli mätt förrän jag ätit väldigt mycket, när jag väl vant mig, så jag har ingen aning.

Kan du ge mig en ungefärlig siffra på hur mycket jag bör äta? Tack på förhand.

Svar från Bim Åkers om ´Hur mycket man bör äta (kcal per dag)?´

Hej,

Nu får vi ägna oss åt hypotetiska antaganden. För att få en korrekt nivå på ditt energibehov skulle vi behöva göra omständliga undersökningar. Nå, precis som du skriver så brukar man ge som ett riktmärke att vi behöver cirka 30 kcal per kilo kroppsvikt och dag. I ditt fall skulle det betyda cirka 1 800 kcal per dag alltså. Detta är alltså för att hålla vikten. Vill du minska i vikt behöver du minska kaloriintaget o/el öka energiförbrukningen, det här är du väl medveten om tror jag.

Säg att ditt mål är att gå ner till 55 kilo, då blir alltså det tänkta energibehovet 1 650 kcal per dag. Skulle du hålla dig till denna summa varje dag under tillräckligt lång tid skulle du minska i vikt. Ett annat sätt att se det är att räkna kalorier så här, för att minska ett kilo fett behöver du minska energiintaget 9 000 kcal. Om du då äter 500 kcal mindre varje dag så kommer det att ta 18 dagar för dig att gå ett kilo.

Kom nu ihåg det här är bara siffror. Ingen kan förväntas räkna kalorier hela tiden, dessutom är det många andra saker som spelar in i det här med vikten. Det finns egentligen bara ett säkert sätt att se huruvida man äter tillräckligt, lagom eller för mycket energi på lång sikt, och det är att se hur vikten utvecklar sig. Går vi ner i vikt äter vi mindre/rör vi oss mer än vad vi behöver, går vi upp i vikt får vi oss mer energi än vad vi behöver för att hålla vikten.

Många gånger när det gäller viktnedgång så kommer vi långt om och när vi äter regelbundet, aldrig hoppar över och aldrig låter det gå för lång tid mellan att vi äter. Vi behöver naturligtvis aldrig äta hela tiden heller. När vi, som en kvinna sa till mig en gång, slutar äta när vi inte äter, så kommer det att visa sig på vikten. Ofta är det småätandet i tid och otid som gör att vi får svårt att nå balans. Jag önskar dig mycket lycka till även utan kaloriräkning.

Vänliga hälsningar, dietist Bim