Dietist frågor

Vår kropp är skapad för rörelse. Men eftersom vår moderna livsstil alltmer sällan ger den naturliga fysiska aktivitet som vi behöver för att må bra, har fenomenet träning uppstått som en artificiell ersättningsaktivitet. Träningen fyller alltså en mycket viktig funktion, förutsatt att den utförs kontinuerligt och på rätt sätt. Då stärks kroppen på alla nivåer, både fysiskt, kemiskt och mentalt.

Hög ämnesomsättningen och öka fettförbränningen
Man får ökad förmåga att stå emot fysisk belastning och andra former av stress, kroppens biokemiska funktioner förbättras – bland annat höjs ämnesomsättningen – och kroppens långsiktiga fettförbränningsförmåga. Dessutom stabiliseras blodsockernivåerna, vilket leder till att man känner sig mer stabil mentalt och känslomässigt.Träning med optimal balans
Men all träning är inte gynnsam. Trots att miljontals människor världen över motionerar för att minska sin stress, är det väldigt många som istället ökar på stressen genom att träna för mycket eller på fel sätt.

(Beställs hos www.sorena.se)

En tjej som är lite överviktig vill gärna bli vegetarian. Vilka potentiella problem kan hon möta? Dietist Bim Åkers guidar Dig!

Hejsan!

jag är en tjej som är lite överviktig och har tänkt bli vegetarian. Finns det så man kan gå ner i vikt om man är vegetarian?  Vad kan man äta som vegetarian?

Sen har jag en fråga som kanske inte har med detta o göra men jag ska utbilda mig till dietist…tyckte du det var en jobbig utbildning?

M.V.H Mia

Bim svarar Mia och hennes fråga: “Överviktig och vill bli vegetarian”

Hej,

Vad kul att du funderar på att bli dietist. Det tycker jag är en god idé. Utbildningen var krävande, men ändå inte mer krävande än andra tror jag. Mitt råd är att börja redan nu med att kolla hur de olika utbildningarna är uppbyggda. Läs gärna mer om hur det är att jobba som dietist, en fråga jag besvarade för inte så länge sedan.

Sedan till din huvudsakliga fundering om du ska bli vegetarian.

Att välja bort kött är ett beslut som en hel del människor tar. Anledningen till deras beslut kan vara av olika karaktär. Vissa vill inte att man ska döda djur, andra tycker att köttkonsumtion är slöseri med resurser och det finns många fler anledningar.

Vissa lite överviktiga blir nog också vegetarianer för att de tror att det är ett sätt att gå ner i vikt. Jag menar att det inte finns någon automatik mellan vegetarisk mat och kost som gör oss smala. Som vegetarian väljer vi att äta mycket grönsaker och rotfrukter, åtminstone är det tanken. Detta är förmodligen anledningen till att man tror att det därigenom blir mindre energi i maten.

Du kan äta god mat och gå ner i vikt om du väljer att äta vegetariskt och du kan äta god mat och gå ner i vikt genom att äta ”vanlig” mat. Hur du än gör så är det viktigaste att tänka på att äta regelbundet, aldrig hoppa över måltider och aldrig låta det gå för lång tid mellan att du äter. Naturligtvis behöver vi inte äta hela tiden heller. Om du väljer att förtära vegetarisk mat så råder jag dig att gå en kurs och läsa på om vad vegetarisk mat innebär. Det är inte bara att ta bort animaliska livsmedel nämligen. Du behöver finna alternativ och lära dig ännu mer om näringslära och matlagning.

Innan du tagit beslutet om vegetariskt eller ej kan du ju ”smyga in” mer vegetariskt och mer grönsaker och rotfrukter (mer än bara gurka, tomat och sallad) i din ”vanliga” mat. Det kan vara ett bra sätt att känna efter hur du vill göra i framtiden.

Låt mig bara få säga en sak till. Börja aldrig banta! Bantning gör oss feta nämligen! Försök istället hålla vikten och jobba på att må bra i den kropp du har. Du är fantastisk! Hoppas jag får hälsa dig välkommen till dietistkåren också så småningom.

Vänliga hälsningar och lycka till hälsar Dietist Bim Åkers

En mamma till en dotter i tonåren som inte äter kött är orolig och undrar – Är det farligt att inte äta kött?

Hej!

Jag är mamma till en dotter på 13 år. Sedan ca 1 1/2 år tillbaka har min dotter bestämt sig för att välja bort rött kött, dvs hon äter inga däggdjur. Hon äter dock allt annat; rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt, bär, örter, cerialer, mejeriprodukter, ägg, vegetabiliska oljor, nötter, frön, fisk och kyckling. Att hon tagit beslutet att välja bort det röda köttet beror säkerligen delvis på att den mat som “jag” äter, och har gjort de senaste tio åren, är “köttfri”. Jag mår bra av den mat jag äter och när jag gjorde en näringsanalys på vårdcentralen för ett par år sedan, såg mina värden mycket bra ut (även B-12).

Nu har min dotter fått ta emot kritik ifrån en av sina kamraters mamma, som hävdar att barn MÅSTE äta kött för att få i sig ordentligt med näring, och ur alla näringsgrupper. Hon säger att hon minsann har pratat med en dietist om detta. Detta har gjort min dotter väldigt ledsen – eftersom det VERKLIGEN tjatas om att hon inte äter rött kött och hur dåligt det är varenda gång som hon kommer hem till den här familjen.

Självklart vill ju jag som mamma min dotter allt gott och väl, så nu undrar jag om det finns någon sanning i allt det här. Måste min dotter börja äta däggdjur för att få tillräckligt med näring för att utvecklas normalt och må bra? Och OM det nu är det “lämpligaste” att äta “rött” kött som barn, NÄR kan hon i så fall, utan risk, börja äta som hon egentligen vill?

mycket, MYCKET tacksam för svar!
/orolig mamma

Bim Åkers besvarar frågan från den oroliga mamman med en “Tonåring som inte äter rött kött”

Hej,

Tänk om vi ändå kunde få bestämma själva hur vi vill göra. I de flesta fall skulle det fungera alldeles utmärkt och förstås, i vissa fall är det bra att andra bestämmer. Framförallt kanske när vi är barn och inte riktigt funnit vad som är bäst för oss, då är det bra att ha föräldrarna som vägleder oss.

Det finns föräldrar som är veganer och som ger sina barn veganmat under deras uppväxt. Dessa barn växer och blir stora och detta utan att nödvändigtvis utveckla brister av olika slag. Veganmat är, som du säkert vet, då man tar bort allt animaliskt inkl ägg, mjölk, fisk osv. Nu krävs det kunskap för att leva på veganmat vill jag mena. Man kan inte under en längre tid bara ta bort allt animaliskt. Vi behöver finna tillräckligt mycket protein, vitaminer och mineraler i den mat vi äter.

Framförallt är det järn, zink, selen och vitamin B12 som kan sägas innebära risker när vi väljer bort saker på tallriken. Vi kan riskera att utveckla brister så småningom alltså. Nu är ju kroppen så uppbyggd att bristerna inte visar sig i första taget. Det kan ta år innan man märker en manifest brist. Därför är det alltid bättre att förebygga, ty om och när man utvecklat en brist är det tufft att ”komma ikapp” igen så att säga.

Oj, oj, oj, nu blir det mycket skrivet som svar på din fråga när jag egentligen skulle kunna säga, enligt mitt förmenande att din dotter absolut kan få i sig tillräckligt med energi, vitaminer och mineraler även när hon väljer bort rött kött. När vi är ”om oss och kring oss” och kombinerar och varierar maten så kan en vegetarian faktiskt äta mer näringsriktigt än en som äter blandkost. Det finns alla sorter alltså.

Ge din dotter en matlagningskurs i vegetariskt matlagning, läs om näringslära och experimentera med alla olika produkter som finns och du ge din dotter goda förutsättningar att växa upp och bli en pigg och frisk individ. Ta ett snack med modern tycker jag och be vänligt och bestämt att överlämna ansvaret för din dotter till dig och din dotter. Bekräfta att ni kommer be om hennes hjälp när ni behöver.

OM din dotter gör detta för att hon vill banta och kanske i framtiden börjar ta bort mer och mer i sin mat, då finns det anledning att reagera tycker jag. Som det ser ut idag önskar jag er båda lycka till med god köttfri mat.

Vänliga hälsningar Dietist Bim

Många undrar om fibrer. Hur mycket fibrer skall man äta? Vilka livsmedel är speciellt fibrerrika? Dietist Bim Åkers besvarar dina frågor om fibrer nedan:

Hej jag undrar hur man kan räkna ut sitt dagliga fiber intag?

Det jag äter i fiberväg är gröt och ett rågruta till frukost, en smörgås (ej ljus men varierande sort t ex. Polar Extrem) till mellanmål på eftermiddagen blir det ofta musli.

I övrigt äter jag ett äpple om dagen grönsaker på smörgåsarna och till lunch maten och middag. Middagen och lunchen är i övrigt ofta nyttiga som tex fullkornspasta.

Jag är rädd för att tex äta vitt bröd men hur mkt fibrer kan jag äta? Kan man äta för mycket fibrer?

Bim besvarar frågan om “Hur mycket fibrer skall man äta” nedan:

Hej,

Det här med fiberbehov är lite beroende på hur mycket mat vi behöver i stort, hur vår mage och tarm fungerar och hur mycket vi rör på oss bland annat. Generellt ligger behovet per dag på runt 20 – 35 gram fiber. Om du vill få en uppfattning om hur mycket fibrer just du äter så föreslår jag att du skriver ner allt du äter under några dagar. Så sätter du dig vid datorn och knappar in detta i ett näringsberäkningsprogram som du t ex finner på kostdata. Det finns program som är gratis numera på nätet och du kan även kolla på Livsmedelsverkets hemsida, dem har en enorm databas,

Att vara rädd för mat tycker jag aldrig är bra. Så, visst tycker jag att du kan äta vitt bröd någon gång ibland. Låt det få vara med i ”utrymmesmaten” om känner att det här med fiberintag är mycket viktigt för dig. Dvs, ät det t ex till helgen och under veckan väljer du fiberrikt bröd. Då får du liksom äta upp kakan och ändå ha den kvar.

Rent teoretiskt skulle man kunna äta för mycket fibrer men jag tror inte det är så stor risk när vi bara äter fiberrik mat, dricker tillräckligt och rör på oss. Om vi överdriver intaget av fibertillskott, bulkmedel, kan risken finns där i större utsträckning framför allt om vi inte får i oss tillräckligt mycket vätska. Vad som kan hända är ju att vi blir förstoppade.

När jag gör ett överslag på vad du uppger att du äter i fiberrik mat under en dag så hamnar jag på cirka 20 – 25 gram fibrer. Märk väl att detta är en mycket osäker siffra men det verkar som att du når bra nivå på fiberintaget såsom jag ser det. Försök finna sätt att räkna ut fibermängden mer exakt om du känner att du behöver. Annars är det att du har en fungerande mage och tarm en antydan att du faktiskt får i dig bra med fibrer. Jag önskar dig ett liv med lagom av allt och ett liv där du mår bra.

Vänliga hälsningar Dietist Bim

En tjej som vill ha tips på mat som gör att man ökar i vikt får svar av vår dietist.

Hej.

Jag år 184cm väger typ 65kg och jag vill väga över 80kg. Jag är pinnsmal och spelar ingen roll vad jag äter så går jag inte upp i vikt. Jag tränar och äter proteiner etc, men jag behöver mera kalorier. Dom första 5-10 kg jag går upp kommer bara att få mij att se mer normal ut, så lite fett skadar inte.

Så, vilken mat är bäst när man vill öka i vikt? Mest kalorier etc.
Tack på förhand för ditt svar Bim!

Bim Åkers svarar på frågan om: “Mat som gör att man ökar i vikt”

Hej,

Ack så olika våra problem är, vissa som är smala vill bli större och de som har fått överkänsligheten för för mycket energi vill bli smalare. Aldrig är det riktigt rättvist. Vissa av oss är ämnade att vara lite smalare medan andra är menade att vara lite rundare. Just hur kroppsformen ser ut är något vi ofta inte kan göra så mycket åt. I alla fall utan att ta till drastiska åtgärder.

Det du bör tänka på är att hålla ut, ha tålamod. Det sker förändringar i kroppen under livet och det kan komma en dag då du inte längre kan äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Här och nu gäller att du bör göra precis tvärt emot vad som står i alla veckotidningar och liknande. Du bör undvika lättprodukter, lightprodukter och alla liknande livsmedel ifall du vill öka i vikt. Du bör vara generös med olja, avokado, nötter, mandel, frön, oliver t ex för att få mycket energi samt mycket omättade fetter i dig. Din dryck bör ge energi också så dricka mjölk, juice eller saft istället för bara vatten.

Låt mellanmålen vara energirika sådana. Minska ner mängden grönsaker och rotfrukter på tallriken. Låt dem vara med, men i mindre mängd än t ex pasta, ris och potatis. Var lite sydeuropeisk, tillsätt olja till spagettin, potatismoset etc. Doppa brödet i en oljeblandning och undersök om du kan köpa energigivande berikningsprodukter på Apoteket om du ändå inte når dit du önskar.

Rör dig lagom mycket. Överdriv aldrig eftersom det kan göra att du förbrukar onödigt mycket energi som sedan ska ”tas igen” med energirik mat.

Ett lite kontroversiellt råd skulle kunna vara att du ska försöka banta under en period. Rent teoretiskt skulle det kunna göra att du blir kraftigare på lång sikt. Bantning gör oss feta nämligen. Vet ej om jag ändå kan stå bakom ett sådant råd, då skulle jag nog vilja att du har vägledning av en läkare eller dietist i så fall. Apropå läkare, om du misstänker och oroas av din vikt så föreslår jag att du kontaktar en doktor och dietist för att få mer konkreta, personliga råd för att få i dig mer energi så att du ökar i vikt. Jag önskar dig lycka till i framtiden.

Vänliga hälsningar Dietist Bim

En fråga som många undrar över – vilken typ av mat man kan äta innan läggdags, utan att gå upp i vikt allt för mycket. 

Hej Bim!

Har du några bra förslag på vad man kan äta precis innan läggdags? Ofta äter jag väldigt sen middag (ca 21.00-21.30) men trots det vill jag ändå ha något att stoppa i munnen innan jag går och lägger mig (ca 23.00). Gärna något som inte är speciellt matigt då jag ju inte e speciellt hungrig utan bara väldigt sugen! Har tidigare ätit färsk frukt, torkad frukt, nötter, etc men efter att ha gjort så i flera år nu så börjar dessa alternativ kännas väl tråkiga… :’(

Min största undran är väl om det är rejält sämre att börja variera med t ex några kulor av GB’s lättglass (dock med kolasås), en bit sockerkaka eller 3-4 kex? Om det är dumt att äta rimliga mängder av dessa egentligen “förbjudna” saker istället för ca 4-5 frukter samt 2 st torkade fikon (som jag ju gör idag)? “Sämre” med tanke på vikten, kärlsjukdomar, karies (är det sämre för tänderna att utsättas för sockret som kommer ifrån kakor/godis än från socker och syra ifrån frukten?), etc… Många frågor men behöver verkligen tips och råd vad man kan äta innan läggdags!

Bim svarar på “Vad kan man äta innan läggdags”:

Hej,

Att försöka få en bra fördelning av energiintaget under dagen är något värt att sträva efter. Äter du en sen middag är min fråga när du äter innan dess? Äter du också en sen lunch, en sen frukost? Om inte, kan det bli lång tid mellan ditt mål innan middag och den sena middagen? I så fall skulle jag råda att lägga in ett mellanmål däremellan. Risken är annars att du är mycket hungrig till middagen, äter kanske mycket till middagen och råkar ut för en så kallad rekyleffekt av insulinpåslaget, och blodsockret ger sug så du vill ha glass etc ännu senare på kvällen.

Nu är jag bara ute och filosoferar som du förstår, du skriver inget om hur resten av dagen ser ut. Kan vara värt att titta på dock. Att aldrig hoppa över måltider och aldrig låta det gå för lång tid mellan att vi äter är bland det viktigaste som finns. Att hålla på och småäta hela tiden är också något att försöka minimera.

Att äta sockerrika livsmedel som enda intag gör att vi kan få i oss för mycket socker som snabbt går ut i blodet och som orsakar ytterligare sug på grund av snabb sänkning av blodsockret igen… så har vi en blodsockercirkus i kroppen som ej är önskvärd. Att ta en frukt t ex riskerar inte denna cirkus och då talar vi om en (1) frukt som innehåller fibrer och ej så mycket socker. Börjar vi äta fyra, fem frukter på en gång, samt torkade frukter av olika slag så kan effekten bli likadan som om du äter glass vill jag påstå.

Frukt i färsk och torkad form innehåller ju också vitaminer och mineraler som ju mest lyser med sin frånvaro i glass och kolasås. Påverkan på tänderna blir mer eller mindre den samma och dessutom borstar du ju tänderna innan sänggående ju.

Så, sammantaget ber jag dig tänka efter hur dagen ser ut innan middag. Finns där något att göra? Äta ett mellanmål innan middagen så att det där kvällsmålet kanske inte blir aktuellt längre t ex? Om du väljer att äta glass så ta mindre av den och skiva lite frukt/ta bär ovanpå istället för kolasåsen o/el en hård macka med bra pålägg till. Jag hoppas du blivit lite klokare och har något att fundera över.

Lycka till och vänliga hälsningar från Dietist Bim

En student som snart skall välja inriktning på universitetet frågar Bim Åkers hur det är att jobba som dietist. Är det roligt? Eller är kost- och friskvårdsprogrammet lika bra? 

Hej.
Jag heter Sofia och är 20 år. Jag funderar på att i höst-07 läsa något inom de kostrelaterade ämnena. Det finns olika kurser i göteborg, som “Kost och Friskvård” och “Dietistprogrammet“. Den förstnämnda är en filosofie kandidat examen på 3 år. Med Dietistprogrammet är man legitimerad som siwriar efter 3 år. Vad ska jag välja? Det första verkar på något sätt “roligare” men dietist verkar seriösare. Varför vill man jobba som dietist, vad får man ut på det?!?

Tack för svar, en förhoppningsvis blivande dietist.

Bim Åkers får härmed en rolig fråga att bita i: ´Varför ska man välja det yrke som du jobbar med, dvs att bli dietist?´

Hej Sofia,

för det första tycker jag det låter kul att du funderar på att utbilda dig till dietist. Det är bra att du funderar lite innan du gör ditt val av utbildning. De flesta dietister finner du inom sjukvården, i kommuner, inom livsmedelsindustrin och ytterligare några inom läkemedelsindustrin. Några få arbetar också med sin egen firma.

Om du önskar arbeta med friskvård är den där kursen ”kost och friskvård” förmodligen det bästa valet. Det finns oerhört många olika friskvårdsutbildningar, som du säkert sett, och en liten fingervisning är ju förstås att du lär dig mer under en utbildning som är längre än en som hålls under en helg.

Som dietist arbetar du mindre med friskvård och mer med sjuka människor, framförallt om du arbetar på ett sjukhus. Inom primärvården kommer de flesta patienterna själva till mottagningen och går därifrån själva, även om trenden är att fler sjuka vårdas hemma och kan då vara primärvårdsdietistens ansvar.

Dietetiken är en stor bit i dietistens utbildning. Dietetik kan sägas vara ”behandling av sjukdom med mat”.  Dessutom ingår livsmedelskunskap, biokemi, fysiologi och psykologi. Du kan läsa mer om dietistutbildningarna på www.drf.nu Utbildningen finns på tre olika ställen i Sverige och inriktningarna skiljer sig något. Läs alltså om vad respektive utbildningsort fokuserar på.

Arbetet som dietist är varierande förstås beroende på vart du jobbar. Arbetar du på ett stort sjukhus har du möjlighet att bli specialiserad inom ett område, t ex njursjukdom eller mag-tarmsjukdomar. Arbetar du på ett mindre sjukhus får du ett mer övergripande arbete. Primärvårdsdietister blir också lite mer av allmänpraktiserande dietist, du lär dig lite om mycket så att säga.

Utbildning i näringslära av andra inom sjukvården är vanligt och även att fortbilda sig själv inom sin profession. En del administrativa arbetsuppgifter finns också förstås och på sjukhus medverkar man också under ronder osv. Inom primärvården kan ett visst förebyggande arbete ingå.

Mitt arbete som privatpraktiserande dietist innefattar dels mottagningsarbete där jag möter patienter i ett personligt samtal. Ofta handlar det om höga blodkolesterolvärden, diabetes, övervikt, allergier/intoleranser/överkänsligheter, ätstörningar.

Dessutom har jag samarbete med en cancerrehabilitering, Lustgården Mälardalen, där jag, en gång i månaden, möter människor som har/har haft cancer och vi talar om mat. Jag arbetar med överviktiga barn i något som heter Viktiga Gruppen. Dessutom arbetar jag med överviktiga vuxna vid Skogsgläntans rehab i Särna, norra Dalarna.

Förutom detta är jag ute och föreläser och talar om mat, rörelse och hälsa. Det är då företag, föreningar o dyl som anlitar mig.

För att komma in på utbildningen krävs det ganska bra betyg. Vilken nivå det är varierar säkert från år till år och mer än så kan jag inte säga om det. Det är ett fantastiskt kul att arbeta som dietist även om jag ibland brukar säga att jag inte anade att det skulle bli så pass svårt som det är. Alla vet ju hur man bör äta, alla har erfarenhet, alla har ätit… Det här gäller förstås mest när man jobbar förebyggande. Arbetar du på sjukhus är du i princip den enda som besitter kunskaper inom nutritionsområdet.

Om du bestämmer dig för att studera till dietist och har lite tid innan du kommer in är mitt förslag att du skaffar dig erfarenhet av arbete inom storkök, sjukvård och då gärna inom hemsjukvården.  Med den erfarenheten kommer du att ha ett fantastiskt utgångsläge när du är färdigutbildad dietist. Lönenivån är inte den bästa även om utvecklingen har sett bättre ut under de senaste åren. Förhoppningen är att tjänsterna blir fler och att dietisternas kompetens kommer värderas högre i framtiden.

Första frågan är alltså, vill du jobba med friskvård eller mer med sjukvård?  Har du väl klurat ut detta så behöver du kolla in de olika inriktningarna på utbildningarna. Jag ser fram emot att hälsa dig välkommen i dietistkåren.

Vänliga hälsningar, dietist Bim

Vi har fått enormt mycket frågor på slutet och kommer göra allt vi kan för att besvara så många som möjligt. Försök skriva rätt kort och unikt, något som många har nytta av, så är sannolikheten större att ni kan få svar på Era frågor.

Beräknar att Bim Åkers skall ha svar på frågorna klara tills 26:e mars! Håll ut tills dess..