Archive for April 4th, 2007

Varför jobba som dietist?

Wednesday, April 4th, 2007

En student som snart skall välja inriktning på universitetet frågar Bim Åkers hur det är att jobba som dietist. Är det roligt? Eller är kost- och friskvårdsprogrammet lika bra? 

Hej.
Jag heter Sofia och är 20 år. Jag funderar på att i höst-07 läsa något inom de kostrelaterade ämnena. Det finns olika kurser i göteborg, som “Kost och Friskvård” och “Dietistprogrammet“. Den förstnämnda är en filosofie kandidat examen på 3 år. Med Dietistprogrammet är man legitimerad som siwriar efter 3 år. Vad ska jag välja? Det första verkar på något sätt “roligare” men dietist verkar seriösare. Varför vill man jobba som dietist, vad får man ut på det?!?

Tack för svar, en förhoppningsvis blivande dietist.

Bim Åkers får härmed en rolig fråga att bita i: ´Varför ska man välja det yrke som du jobbar med, dvs att bli dietist?´


Hej Sofia,

för det första tycker jag det låter kul att du funderar på att utbilda dig till dietist. Det är bra att du funderar lite innan du gör ditt val av utbildning. De flesta dietister finner du inom sjukvården, i kommuner, inom livsmedelsindustrin och ytterligare några inom läkemedelsindustrin. Några få arbetar också med sin egen firma.

Om du önskar arbeta med friskvård är den där kursen ”kost och friskvård” förmodligen det bästa valet. Det finns oerhört många olika friskvårdsutbildningar, som du säkert sett, och en liten fingervisning är ju förstås att du lär dig mer under en utbildning som är längre än en som hålls under en helg.

Som dietist arbetar du mindre med friskvård och mer med sjuka människor, framförallt om du arbetar på ett sjukhus. Inom primärvården kommer de flesta patienterna själva till mottagningen och går därifrån själva, även om trenden är att fler sjuka vårdas hemma och kan då vara primärvårdsdietistens ansvar.

Dietetiken är en stor bit i dietistens utbildning. Dietetik kan sägas vara ”behandling av sjukdom med mat”.  Dessutom ingår livsmedelskunskap, biokemi, fysiologi och psykologi. Du kan läsa mer om dietistutbildningarna på www.drf.nu Utbildningen finns på tre olika ställen i Sverige och inriktningarna skiljer sig något. Läs alltså om vad respektive utbildningsort fokuserar på.

Arbetet som dietist är varierande förstås beroende på vart du jobbar. Arbetar du på ett stort sjukhus har du möjlighet att bli specialiserad inom ett område, t ex njursjukdom eller mag-tarmsjukdomar. Arbetar du på ett mindre sjukhus får du ett mer övergripande arbete. Primärvårdsdietister blir också lite mer av allmänpraktiserande dietist, du lär dig lite om mycket så att säga.

Utbildning i näringslära av andra inom sjukvården är vanligt och även att fortbilda sig själv inom sin profession. En del administrativa arbetsuppgifter finns också förstås och på sjukhus medverkar man också under ronder osv. Inom primärvården kan ett visst förebyggande arbete ingå.

Mitt arbete som privatpraktiserande dietist innefattar dels mottagningsarbete där jag möter patienter i ett personligt samtal. Ofta handlar det om höga blodkolesterolvärden, diabetes, övervikt, allergier/intoleranser/överkänsligheter, ätstörningar.

Dessutom har jag samarbete med en cancerrehabilitering, Lustgården Mälardalen, där jag, en gång i månaden, möter människor som har/har haft cancer och vi talar om mat. Jag arbetar med överviktiga barn i något som heter Viktiga Gruppen. Dessutom arbetar jag med överviktiga vuxna vid Skogsgläntans rehab i Särna, norra Dalarna.

Förutom detta är jag ute och föreläser och talar om mat, rörelse och hälsa. Det är då företag, föreningar o dyl som anlitar mig.

För att komma in på utbildningen krävs det ganska bra betyg. Vilken nivå det är varierar säkert från år till år och mer än så kan jag inte säga om det. Det är ett fantastiskt kul att arbeta som dietist även om jag ibland brukar säga att jag inte anade att det skulle bli så pass svårt som det är. Alla vet ju hur man bör äta, alla har erfarenhet, alla har ätit… Det här gäller förstås mest när man jobbar förebyggande. Arbetar du på sjukhus är du i princip den enda som besitter kunskaper inom nutritionsområdet.

Om du bestämmer dig för att studera till dietist och har lite tid innan du kommer in är mitt förslag att du skaffar dig erfarenhet av arbete inom storkök, sjukvård och då gärna inom hemsjukvården.  Med den erfarenheten kommer du att ha ett fantastiskt utgångsläge när du är färdigutbildad dietist. Lönenivån är inte den bästa även om utvecklingen har sett bättre ut under de senaste åren. Förhoppningen är att tjänsterna blir fler och att dietisternas kompetens kommer värderas högre i framtiden.

Första frågan är alltså, vill du jobba med friskvård eller mer med sjukvård?  Har du väl klurat ut detta så behöver du kolla in de olika inriktningarna på utbildningarna. Jag ser fram emot att hälsa dig välkommen i dietistkåren.

Vänliga hälsningar, dietist Bim

Olivolja eller rapsolja?

Wednesday, April 4th, 2007

En fråga om likheter och skillnader mellan olivolja och rapsolja besvaras konkret och tydligt. Det finns även länkar till några tillverkare av olivolja och rapsolja.

Hej,
jag har sett att dom skriver på rapsoljan Zeta att den har samma bra egenskaper som olivolja. Rapsoljan har ju miljöfördelar, då den kan produceras lokalt, är billigare, samt har har vissa smak- och konsistensfördelar så därför undrar jag om det verkligen stämmer.
Hälsar Carola

Bim Åkers svarar på frågan om ´Olivolja eller rapsolja´

Hej Carola,
Olivolja och rapsolja har i princip lika goda egenskaper och precis som du påtalar har rapsoljan en lite mjukare smak som många föredrar. Vår egen produktion av rapsolja är dessvärre, vad jag vet, begränsad såtillvida att den mesta delen används som bränsle och istället importerar vi rapsolja från framförallt Italien. Det finns dock lokalproducerad rapsolja och överhuvudtaget tycker jag vi bör äta mer lokalproducerad mat. Det mår vi och vår miljö gott av.

Länkar till tillverkare av olika oljor, både olivolja och rapsolja, återfinns nedan:

Vad tycker Du som läser bloggen är bäst och godast, olivolja eller rapsolja? Vilket märke är bäst?

Nyttiga fetter – inte mättat fett, utan nyttigt fett

Wednesday, April 4th, 2007

Diskussion om olika typer av fett som är bra för kärl. Dietist Bim Åkers ger förslag på olika nyttiga fetter 

Hej,

Jag vill äta mer fett. Men inte så mycket om mättat fett, eftersom jag ju är rädd om mina kärl och kolesterolvärden. Jag behöver tips på måltider med nyttigt fett. Advokado och olivolja i all ära, men jag tycker det bli svår att uppnå några betydande kvantiteter med vegetabiliska fetter, jämfört med tex grädde el smör etc.

Jag tränar mycket och har i allmänhet god uppfattning om vad jag stoppar i mig. Har svårt för viktökning, så jag äter energirik mat. Men jag har märkt att fett ger otroligt mycket mer energi än kolhydrater om man, som jag, har en hög fettförbränning. //Andreas

Svar från Bim Åkers om ´Nyttiga fetter – inte mättat fett, utan nyttigt fett´

Hej Andreas,

Fett ger gott om energi, så det är en bra källa att ta till lite extra om man behöver mycket kalorier. Vi behöver ju alla typer av fetter, förutom transfetter då, och äter du mycket fett totalt sett så blir ju även mängden mättade fetter något högre.

Precis som du skriver så är avocado och oljor fettkällor med övervägande omättade fettsyror. Att ändå försöka smyga in dessa så mycket som möjligt, utan att överdriva förstås, är en god idé.

Att äta nötter, mandel och frön som tilltugg och som extra tillskott till mellanmålet är också en god källa till omättade fetter.

Du behöver tillgodose ditt energibehov totalt sett för att ha bränsle till din kropp med träning och resten av livet. Av denna energi bör cirka 30 procent komma från fett och då ungefär jämnt fördelat mellan mättade, enkelomättade och fleromättade fetter. Mer energi ger mer fett, ger mer mättade fetter så du kan ta till även smör, grädde etc och ändå få en bra balans. Hoppas du förstår hur jag menar. Huvudsaken är att du ser det du vill göra på lång sikt. Bättre att skynda långsamt och nå dit du vill än att ta i så allt spricker innan du kommit någonstans.

Lycka till! Vänliga hälsningar dietist Bim